Parader, vimplar och musik

De färgglada paraderna den 17 maj består till stor del av barn med vimplar och flaggor – det är inte en militär uppvisning. Dagen firas entusiastiskt i hela landet och inte minst i Oslo, där tusentals människor samlas längs Karl Johans gate mitt i stan för att se på paraderna. Många samlas också på Slottsgården, där man kan få en glimt av kungafamiljen som brukar komma ut på slottets balkong och vinka till paraden.

Runt 100 skolor och musikkårer deltar i Oslos barnparad, som är Norges längsta. Paraden utgår från Festningsplassen och Youngstorget och går sedan förbi Stortinget (norska riksdagen), därefter vidare längs Karl Johans gate från Stortorvet till slottet och slutligen till stadshuset (kl. 9.00-13.00).

I Bergen utgår den största paraden från Torgallmenningen kl. 10.30 och avslutas vid Festplassen, i norra änden av Lille Lungegårdsvann, efter att ha gått runt i centrum.

Bli inte förvånad om du vaknar av orkestrarnas trumvirvlar redan vid klockan 07.00 eller 08.00 på morgonen. Musik, parader, tal och aktiviteter som den skojiga roddbåtstävlingen i Vågen pågår sedan hela dagen. Dagen avslutas med fyrverkerier. Ta gärna del i festligheterna – men kom ihåg att du inte lär få mycket annat gjort eftersom de flesta affärer och kontor har stängt. Observera att bilköer är vanliga den 17 maj och det kan vara svårt att ta sig fram i trafiken.

Gymnasieelevernas fest

Elever som går sista året på gymnasiet kallas "russ" och brukar bidra stort till förberedelserna. Dagen till ära klär de sig i rött och blått, och många firar inte bara den 17 maj utan hela månaden. De har sina egna parader med bussar och flakbilar som pumpar ut hög musik. Fråga gärna efter deras "russekort" så får du ett personligt, skojigt visitkort.

Folkdräkter

Typiskt för 17 maj är också alla vackra bunader, folkdräkterna, som finns i flera hundra färgglada varianter och som allt fler väljer att ha på sig på nationaldagen.

Många bär den regionala dräkt som förknippas med området familjen härstammar från, och i Oslo syns bunader från hela landet.

Historia/bakgrund

Efter att ha styrts av Danmark i 400 år fick Norge sin egen konstitution år 1814 och anslöts istället till unionen med Sverige som varade till 1905.

Arvmonarki infördes, genom vilken kungen styrde landet genom en regering, medan riskdagen (Stortinget) hade i uppgift att sköta statens budget och ansvarade för lagstiftning. Den norska konstitutionen var modernast i Europa vid tiden för bildandet.

Konstitutionen som förklarade Norge en självständig stat skrevs under i Eidsvoll den 17 maj 1814, dagen som alltså förblivit Norges nationaldag även om landet inte blev helt självständigt förrän 1905.