Geografi

Lofoten är ögruppen som sträcker sig västerut i Atlanten norr om polcirkeln. De viktigaste öarna är Austvågøy, Gimsøy, Vestvågøy, Flakstadøy, Moskenesøy, Værøy och Røst. Södra delen av Norges största ö, Hinnøya, tillhör också Lofoten.

Den totala landytan är 1 227 kvadratkilometer. Det är en sträcka på 170 kilometer från Fiskebøl vid Vesterålen i norr till Å i söder, där E10 slutar. Vägen är en  nationell turistväg. Från Lofotodden, i södra änden av Moskenesøya, är det över 60 kilometer fågelvägen till Skomvær, den sydligaste punkten på Lofoten.

Klimat och ljus

Tack vare den varma Golfströmmen har Lofoten ett betydligt mildare klimat än andra delar av världen på samma breddgrad, som t.ex. Alaska och Grönland. Kustklimatet på Lofoten gör att vintrarna blir vilda och somrarna förhållandevis svala.

• Januari och februari är de kallaste månaderna, med en medeltemperatur på -1°C. 
• Juli och augusti är varmast, med en medeltemperatur på 12°C. 
• Maj och juni är de torraste månaderna, med i genomsnitt 4 mm regn.

Från ungefär 27 maj till 17 juli kan man uppleva midnattssolen på Lofoten. Vinterns motsvarighet, polarnatten, varar från 6 december till 6 januari ungefär.

Historia

De första människorna kom till Lofoten för ungefär 6 000 år sedan. Stenålderns invånare på Lofoten livnärde sig på fiske och jakt i ett område med goda livsbetingelser. Hela Lofoten var vid den tiden täckt av stora tall- och björkskogar. Här fanns hjort, björn, vildren, lo och bäver, och havet var fullt av fisk, säl och val.

Jordbruket utvecklades tidigt, man skördade spannmål här redan för 4 000 år sedan. Under vikingatiden växte här fram flera hövdingasäten. Lämningar av ett sådant har upptäckts vid Borg på Vestvågøy, med bland annat den största gästabudssal från vikingatiden som någonsin hittats. Byggnaden var 8,5 meter bred och så mycket som 83 meter lång. Man har rekonstruerat byggnaden, och Lofotr – Vikingamuseet vid Borg invigdes i juni 1995.
 
Lofotenfisket fick tidigt stor betydelse. Kung Øystein ansåg det så viktigt att han redan 1103 lät bygga en kyrka i Vågan, som på den tiden utgjorde tyngdpunkten för Lofotenfisket.

Omkring 1120 lät han bygga de första rorbuer som finns omnämnda i de norska sagorna. Stockfisk (torkad fisk) som framställts av lekande torsk var ett baslivsmedel som såldes till nästan hela övriga Europa. Italien är fortfarande den viktigaste marknaden för torrfisk av högsta kvalitet från Lofoten. I närheten av Kabelvåg ligger Vågar, den enda medeltidsstaden på Nordkalotten.